Det finns tillfällen där det råder tvång till att licensiera egendom. Däremot är det inte huvudregeln, eftersom det råder stor avtalsfrihet kring licensavtal och licensiering. Därför kan en part välja att inte ingå ett avtal med en annan part. Exempelvis för att ena parten vill behålla sin immateriella rättighet till sitt eget företag eller inte vill göra affärer med motparten i fråga. Det går enligt huvudregeln inte att tvinga en part att ingå ett avtal med en annan. Men det finns som sagt undantag från denna regel.
Tillfällen där det råder tvång till att licensiera egendom
I vissa fall kan det vara så det allmänna intresset av en immaterialrätt som någon innehar är så stort att rättighetsinnehavaren måste dela med sig, även fast denne inte vill. Med andra ord kan det förekomma tvång till att licensiera egendom, för att det allmänna intresset är tillräckligt stort. Detta är något som brukar ske inom det juridiska området patenträtt.
Ett praktiskt exempel på när det är möjligt att tvinga någon med en immateriell rättighet att licensiera egendomen är, om det avser ett läkemedel som kan vara helt avgörande för liv och hälsa. Om företaget inte tillverkar det själv eller i den mån som är nödvändigt, kan en upplåtelse av licens bli framtvingad. Därmed kan en annan part få rätt att använda den immateriella rättigheten. Med andra ord kan det bli aktuellt att tvinga någon att licensiera sin egendom, om denne inte utövar sin uppfinning eller om det allmänna intresset är för högt.
